Jesaja 38:9-22
Svenska Folkbibeln 2015
Hiskias lovsång
9 En sång skriven av Juda kung Hiskia, när han hade varit sjuk och blivit frisk från sin sjukdom igen:
10 (A) Jag sade:
I mina bästa dagar går jag in
genom dödsrikets portar,
jag blir fråntagen
resten av mina år.
11 (B) Jag sade:
Jag får aldrig mer se Herren,
Herren i de levandes land.
Jag får aldrig mer se människor
hos dem som bor i världen[a].
12 Min boning rycks upp
och flyttas ifrån mig
som en herdes tält.
Jag har vävt mitt liv till slut
som vävaren sin väv,
och han skär ner mig från bommen.
Innan dagen blivit natt[b]
gör du slut på mig.
13 Jag ropar[c] ända till morgonen.
Som ett lejon
krossar han alla mina ben.
Innan dagen blivit natt
gör du slut på mig.
14 (C) Jag låter som en svala,
som en trana,
jag kuttrar som en duva.
Mina matta ögon
ser längtansfullt mot höjden:
"Herre, jag är betryckt.
Ta dig an min sak!"
15 Vad ska jag säga?
Han har både talat till mig
och själv utfört sitt verk.
Jag får vandra varsamt alla mina år
efter det bittra
min själ varit med om.
16 Herre, trots sådant
lever människor,
och genom allt sådant
hålls min ande vid liv.
Du gör mig frisk
och låter mig leva.
17 (D) Se, den bittra plågan
blev till nytta för mig.
I din kärlek räddade du min själ
från förintelsens grop,
för du har kastat alla mina synder
bakom din rygg.
18 (E) Dödsriket tackar dig inte,
döden prisar dig inte.
De som far ner i graven
hoppas inte på din trofasthet.
19 (F) Den som lever,
den som lever tackar dig,
så som jag gör i dag.
En far gör din trofasthet känd
för barnen.
20 (G) Herren ska frälsa mig,
och vi ska spela mina sånger
i alla våra livsdagar
i Herrens hus.
21 Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk. 22 Och Hiskia hade frågat: "Vad är tecknet på att jag får gå upp till Herrens hus?"
Read full chapterBy Stiftelsen Svenska Folkbibeln