(A) Modiga män ligger plundrade,
        de sover sin sömn,
    ingen stridsman
        kan lyfta sin hand.
För ditt straffande ord,
        du Jakobs Gud,
    ligger ryttare och häst i dvala.

(B) Du, endast du, är värd att frukta.
    Vem kan bestå inför dig
        när du vredgas?

Read full chapter